Det gör inte lika ont längre

när jag är nära honom

Är det bra?

Det gör nästan ondare

när vi är ifrån varandra

Och jag är så full av

frågor

Frågar mig vad som kunde bli

om inte avstånd fanns

mellan oss

Om vi såg den här himlen

tillsammans

Om hans famn var

mitt hem

*

Om hans famn var mitt hem

skulle jag aldrig längta bort

Jag skulle aldrig vilja lifta till Barcelona

hyra en lägenhet och

jobba på café

Sitta uppe hela nätterna

och skriva musik

Ägna flera dagar åt att

skriva poesi på mina väggar

Det skulle vara slöseri med tid

Och dom finaste orden

skulle ändå bara fastna

på hans hud

*

Hans hud

Som den brände

genom lager av tyg

Genom lager av rädsla

och bävan och längtan

efter att bli vidrörd

ända in i hjärtat

där lagren börjar falna

Bara lite för sent

För när jag vågar

vill jag inte längre